Det är inte utan att man blir lite förälskad. Hade inte trott att män i skägg skulle kunna ha den effekten på mig. Jag menar, det har verkligen inte hänt förut. Men igår slog det till. Han mötte mig i biomörkret, stod lång och stilig framför mig. Det gråtoniga skägget sträckte sig en bit ner på halsen. Underbart och precis lagom ovårdat..

Filmen innehöll precis det jag förväntar mig av en BECK-film. Gunvald Larsson är i centrum, Oskar är exakt så bortkommen som han ska och Martin Becks miner är obetalbara. Det är klart att man efter så här många filmer har lärt känna karaktärerna inpå skinnet. Ett anisktsuttryck säger mer än tusen ord i den här filmen. Den rev ner fler skratt än Sommaren med Göran.

Se BECK - i stormens öga. Missa den inte.