Hej tomtegubbar ligg i lådan, och låt mig slippa få se er!

Julen närmar sig med stormsteg, ja för idag är det faktiskt bara en vecka kvar till Julafton. Här hemma lyser tomtarna med sin frånvaro. Jag segar verkligen med att ta fram dem iår. Känner mig inte alls sugen på att låta dem ta över mina hyllor och skåp. De kan väl få ligga kvar i lådan den här julen?! Endast en tomte får plats i mitt liv och han sitter i kransen vid entrén. Han är där när jag lämnar hemmet och han finns kvar när jag kommer åter. Han har förstått sin roll, och han spelar den bra. De andra tomtarna däremot, de tittar på mig var jag än går inne i huset. De kräver också att jag pysslar om dem lite då och då (dammar av dem..) Jag vet att jag kommer tvingas ta fram tomtarna, men väntar gärna till efter helgen. Om jag får bestämma.

En del av mig

Aldrig tidigare har så många talat om för mig hur viktigt det är att INTE skämma bort. Men varför inte? Om jag inte får skämma bort mina små gullungar, vem ska jag då skämma bort? Är det inte viktigt att de känner sig varma och trygga i min famn? Är det inte viktigt att min famn är deras bo? Jag vill att de ska söka tröst hos mig och finna den. Om det är att skämma bort, så döm mig gärna.

Nu när jag har tränat färdigt för idag, tyckte sonen att vikterna blev väldigt coola rymdraketer =D

Igår shoppade jag på nätet och idag (!) kom paketet till min brevlåda.



Ett par "tossor" - Black velvet. Och en drybib (typ av halsduk). Nu väntar jag bara på att prinsessan ska vakna, så hon kan prova!

Gäddhänget SKA bort!

Idag, fredagen den 27/11-2009 börjar jag träningen med hantlar. Här på bloggen kommer bilder på min överarms (förhoppningsvis) minskande omfång vecka för vecka!

Dagens första latte..mmyyser framför datorn en liten stund innan dagens bestyr tar all min kraft.

Har lite vanligt hederligt torsdagsmys... ;)

Julen är inte min favorithögtid, men jag gillar ändå att få plocka fram julstjärnorna och ljusstakarna. Dock blir jag ännu gladare när jag får ta bort dem. Jul betyder stress och mat. Så vore det inte för att barnen älskar julen, skulle jag välja bort firandet. Utan snack. I år har jag bestämt mig för att plocka bort allt som stressar upp mig. Begränsar julen till det mest oumbärliga.

*Umgås med familjen
*Julklappar till barnen
*Revbenspjäll
*hmm..kan inte komma på mer just nu

Det blev en långpromenad med vagnen idag. Måns har kommit på att han faktiskt inte orkar med någon cykeltur från dagis. Så nu cyklar han på morgonen om vi har gott om tid.. Vilket vi förstås väldigt sällan har.

Förutom långpromenaden blev det inte mycket gjort idag. Har lyckats skissa lite på dopinbjudan och nu väntar jag och Måns på att Mira ska somna, så vi kan förbereda för ljusstakarna som ska fram ikväll. Kanske satsar på lite glögg också..? Mys

Nu har jag äntligen lämnat den värsta dvalan och börjar sakta men säkert "beta av" vinterns to-do-lista. I söndags var jag med två av mina M i Stockholm. Jag och stora M fick varsin skön, snygg dunjacka och till de små M:n köptes det julklapp. Fy f-n vilken dyr söndag, men det var det värt. Nu ska jag bara krympa till rätt size, så jag kan ha jackan ordentligt.. En promenad varje dag och lite färre latte på McD, sen är jag redo! Ska fixa pass till Mira (och ev.Måns), julkort, dopinbjudningar, julklappar, önskelistor, allt pynt hemma osv.. Hm, alla dessa saker är ju skoj så klart men kräver en liten del av engagemang av mig.. Puh..


Tar dagen som den kommer =)

Jag förstår nu vad sommarmånadernas egentliga avsikt är. Vi ska samla kraft för att överleva de här hemska höst- och vintermånaderna. De tunga skyarna som med all säkerhet snart trillar ner på oss. Skrämmande. Björn har så rätt, gå i ide!!

Hej. Jag heter Idamaria och jag är en googlare. Jag är medveten om min sjukdom, vill göra något åt det, men jag vet faktiskt inte vad. Dessutom har jag fått diagnosen "Blocket-knarkare". Så är det. Vissa knarkar Hemnet, eller narkotika men inte jag. Jag knarkar Blocket. Öppnar sidan och kollar vad folk har att sälja..mycket märkligt. Men jag är en högst märklig person också. I know.

Skitprogram på sämsta sändningstid

Startade tv:n. Aha, FÖRKVÄLL. Detta skit- och nonsensprogram som 4an envisas med att sända. Förvisso är det en dålig sändningstid. Jag menar, vem har tid att titta på tv vid den här tiden?? Eh, okej jag har tid. Men vem mer? I första reklmapausen får jag svaret. Hehe, en reklamfilm om hur man på absolut bästa sätt rengör sina tandproteser. Jag har aldrig sett den reklamen förr. Varför? Jo, för den sänds förmodligen bara vid de program som har äldre tittare. Det vill säga typ FÖRKVÄLL.

FÖRKVÄLL har vårt lands, ja jag vågar sträcka mig till "vårt lands", i särklass sämsta programledare (är det en skam för programledaryrket att kalla dem programledare??)

Vem på tv4 trodde helt seriöst att Höglund skulle funka som programledare?? Hon kunde INTE dansa och hon charmade ingen publik i Let's Dance, varför i hela friden skulle hon plötsligt glänsa till och bli en bra programledare? Men ingen av de tre kan väl egentligen rå för att de inte är lämpade? Detta borde programmets ansvarige på TITAN ha insett..

Jag anser att det är ytterst få som har kapacitet att bli programledare över huvud taget. I det här landet är det väl i princip bara Settman och Hellenius som kan hantera en direktsändning. Jag antar att ingen av dem var särskilt sugen på att göra FÖRKVÄLL..

Jag vet, det är ett fritt land och jag behöver absolut inte titta på skiten. Och det tänker jag inte göra heller.

(fakta)Premiärprogrammet lockade 247 000 tittare, och den överlägset största målgruppen var 60+. (enligt http://www.dagensmedia.se/nyheter/tv/article90376.ece).

Budgetbrud

Det är jag i detta nu, budgetbrud. De flesta modemagasin visar hur man ska klä sig, om man vill se ut att ha åtminstone en gnutta koll på läget. Jag kan inte säga att jag har det, och tror inte att jag försöker sträva efter det heller. Oftast visar modemagasinet/skribenten hur man "skaffar stilen". Alltså, hur du som "vanlig svensk" kan lyckas bli så där mäkta snygg som modellen/mannekängen på bilden. Vi får se tre olika scenarion. ETT - klä dig som modellen, men gör det genom att spendera så liiite pengar som möjligt (BUDGETvarianten) TVÅ - klä dig som modellen - men spendera mer pengar än i föregående alternativ. Låt oss kalla detta läge för MELLAN. Jaha, så har vi även den så kallade LYXvarianten. Här lägger du ut min månadslön på ett par riktigt snygga strumpbyxor. Javisst varför inte?! Jag menar, vem har inte lust att lägga alla sina pengar på läckra accessoarer?!

Med andra ord, jag är kvar i BUDGETvarianten och stampar. Kanske, eller snarare förhoppningsvis når jag inom kort den där MELLANsektionen..och eventuellt någongång i framtiden även LYX.

Är målet med livet lyx? Är lyx att kunna köpa kläder som jag inte behöver? Är det lockande med ett liv där den möjligheten finns? Tror att kommande inlägg får föra de tankarna vidare.

Godnatt!

Omväxla och förnöja

Då var den veckan till ända.. Jag kan inte påstå att jag hann reflektera över att dagarna gick. Inte förrän maken började prata om hur mycket han hade jobbat den här veckan. Jobba till sent, kan inte vara så skoj alla dar. Nej förvisso inte. Men ibland kan jag längta något fruktansvärt till den där dagen när jag ska få jobba till sent. Den där dagen när någon annan (läs maken) tar tag i sagoläsning, vällingstund och nattning. Den dagen ser jag fram emot. Enormt. Inte för att jag inte gillar sagostunden på kvällen. Jag älskar sagostunden på kvällen. Men omväxling förnöjer. Som det så fint heter.

Ciao

In my mind

Jag är en sån där som funderar väldigt mycket. Särskilt nu, när dagarna till stor del spenderas med ett litet under som inte pratar än..

Vad funderar jag på? Allt. Vilka kläder ska sonen ha på sig nästa dag? När ska jag börja jobba? När ska jag hinnna städa? Ni vet, väldigt betydande och viktiga funderingar ;)

Häromdagen slog det mig, vid frukostbordet. Eller nej, det var inget som slog mig ordagrant, jag kom på en sak. Varför sitter bäst-före-datumet på kaviartuben på tubens svets? Är vi inte ganska många som "rullar" tuben? Hos mig är det i alla fall helt omöjligt att se bäst-före-datum nu. Och är det inte så att man intresserar sig som mest för bäst-före-datum efter ett tag..när tubens svets är en bra bit in i rullen??

Äh, helt oväsentligt. Men ändå något jag funderat på. Sådär ja. Nu har ni fått en kort inblick i min hjärna.

Ciao!

När ska jag vakna ur den här dvalan? Jag lever som i ett töcken. Är dessutom sämst på att äta sådant som är bra för mig. Lite sockerkaka där och lite bullar där. Jotack, det både syns och känns att det även klistrar sig fast på min kropp lite här och där. Nu är det dags att ta tag i saker och ting! Invägning idag..det får förbli hemligt. Men jag kan ju säga att målet är en bra bit bort. Ett par tårtbitar ;)

När väntan var över..

Vi hade ett datum, vi hade en tid. Ja vi visste nästan på minuten när vårt lilla barn skulle komma. Så den 31 augusti var vi på plats klockan 07.00. Jag kan inte påstå att varken jag eller maken sovit särskilt mycket natten till denna viktiga måndag.
I all hast hade jag såklart glömt alla mina papper hemma. Blodgrupp och allt vad de nu vill veta befann sig alltså hemma. Med en lätt suck gick barnmorskan och hämtade de "verktyg" hon behövde för att ta reda på min blodgrupp. Just den informationen var tydligen väldigt viktig. Jag, som är extremt nollställd vad det gäller ALLT som har med sådant där att göra, kunde bara be om ursäkt och låta mig stickas ännu en gång. Inga problem. Nu var det bara att vänta. Narkosläkare och gynekolog kom och pratade med oss. Narkosläkaren var urläcker, så det skulle nog gå bra det här.. Inte för att jag visade upp mitt snyggaste fejs riktigt..men vaddå..pigg och glad i alla fall ;)
10.30 hämtade barnmorskan oss. Jag fick dryck med obehaglig smak. Det kan med enkelhet beskrivas som det vidrigaste jag någonsin druckit, men det var bara att klunka i sig.
11.08 var vårt magiska under ute.. Familjen har berikats med en liten Mira. 3280g och 51cm.

Det är inte utan att man blir lite förälskad. Hade inte trott att män i skägg skulle kunna ha den effekten på mig. Jag menar, det har verkligen inte hänt förut. Men igår slog det till. Han mötte mig i biomörkret, stod lång och stilig framför mig. Det gråtoniga skägget sträckte sig en bit ner på halsen. Underbart och precis lagom ovårdat..

Filmen innehöll precis det jag förväntar mig av en BECK-film. Gunvald Larsson är i centrum, Oskar är exakt så bortkommen som han ska och Martin Becks miner är obetalbara. Det är klart att man efter så här många filmer har lärt känna karaktärerna inpå skinnet. Ett anisktsuttryck säger mer än tusen ord i den här filmen. Den rev ner fler skratt än Sommaren med Göran.

Se BECK - i stormens öga. Missa den inte.

Syns han - klart han gör!

Igår stod han i centrum igen, Usain Bolt. Han gjorde minsann ingen besviken utan sprang in ett nytt världsrekord. Det lustiga är att vi alla visste att han skulle vinna, frågan var "Hur fort kommer karln springa?". Och det spelar verkligen ingen roll hur höga förväntningar man har, han lyckas alltid överträffa dem. Idag springer han 4x100m tillsammans med sina Jamaica-polare, bland dem finns förmodligen Asafa Powell..om han inte är skadad.

Världen har i dagarna berikats..

Javisst var det som jag trodde, Persbrandt har blivit pappa igen. Han och hans fina Sanna har fått en pojke till. Åke Lo ska han heta. Jag var fundersam till Åke..men det skulle visa sig att Mikael heter just Åke i andranamn, så okej då.. Inget som säger att mitt nästa barn ska heta Arne i andranamn, bara för att hans pappa fick heta det (i andranamn alltså..)

Det är nu jag börjar mitt klättrande på väggarna här hemma.. Jag vill börja i varje litet hörn av huset. Städa, tvätta, stryka osv. Det skulle även vara skönt med en stund i solen. Men till min stora förskräckelse upptäckte jag imorse att gårdagens minuter ute i solskenet framkallat en mindre pigmentfläck i ansiktet. HJÄLP!! Så nu blir det inget mer solande för mig, inte förrän bebisen har kommit..

Till det här inlägget har jag lånat en bild från Sanna Lundells blogg på mama.nu. För mig står den här bilden för passion. Visst är det underbart när passion uppstår?! Det bästa är när den håller i sig.. ;)

Hälsa inte på mig på BB

Hörde talas om att mina barn inte får komma och hälsa på sitt lilla syskon när han/hon kommer. Nope, BB är "stängt för allmänheten". Typiskt. Lätt att förklara det för en 5-åring.
- Nej du och din syster får inte komma och hälsa på lillebror. Ni får träffa honom när vi kommer hem igen.

Jag hade nog inte insett allvaret med den här svininfluensan. Jag ser såklart problemet i situationen att all sjukhuspersonal insjuknar i svininfluensan. Men vad är det som säger att de blir mer smittade om det kommer släkt och vänner och hälsar på de nyblivna föräldrarna i trapphuset utanför BB, än om sjuksköterskorna är på sjukhusrestaurangen och äter? Är det inte tillräckligt med nysande människor där? Har restaranggästerna desinficerat sina händer? Skulle inte tro det. Nu står det också klart att pappan inte får följa med in på ultraljudet. Jaha, så nu ska vi lämna honom ännu mer utanför. Stackarn. Han känner inget illamående, inga sparkar i revben och urinblåsa. Ska han nu inte heller få se sitt underverk tillsammans med mamman?? Mycket märkligt.

Nu hoppas vi att Persbrandt/Lundell är en familjemedlem rikare!

Vilka volter, på det förhållandevis trånga utrymmet..

Har gått igenom de gamla bebiskläderna. Vad man sparar på skit! Fula och äckliga kläder åkte direkt i sopen. Hur mycket mer kan man förbereda nu? Imorrn blir det bullbak och på onsdag ska jag ta tag i vagnen. Den kan behöva lite uppiggande.

Jaha, nähä. Sovdags!

Som tiden går..

Det är nu det händer, det är nu det vänder. Nej jag syftar såklart inte på att sommaren kommer, det är annat på gång. Det börjar närma sig förlossning och jag kan knappt tro att det är sant. Ska den här lilla människan som ligger så tryggt inne i mig, nu komma ut och presentera sig? Och jag ska få presentera mig för honom/henne. Äntligen ska mitt magiska under leta sig ut och jag ska få ge så mycket mer än att bara besvara de små sparkarna i magen. Jag ska få krama, pussa, titta på leenden, lyssna till skratt och gråt. Sonen, som alltså snart blir storebror, har hunnit fylla fem. Och hans storasyster är tio år. Kommer de förändras när vi plötsligt blir fem i familjen? Det återstår att se.

Nu är det två veckor kvar och jag ska försöka ta igen mig och ladda upp inför den stora dagen. Jag ska göra mig klar och packa BB-väskan. Det gjorde jag inte förra gången. Men nu, den här gången, ska jag vara redo.

Beat it!

Det är overkligt. Kan inte tro det. Kan inte förstå det. Han - den största bland de största. King of pop finns inte mer. Maken är i chock. För honom var Michael Jackson något över det vanliga. Aldrig några onda ord om den mannen. Perfektionisten, låtskrivar-guden och sångarmästaren.

Jag kan tänka mig att så som min man känner nu, så kände min pappa när John Lennon lämnade oss. Det var förmodligen också så som svärfar kände när Elvis gick ur tiden.

Heal the world a Thriller-day like this. Michael, we all Want You Back and remember that You’re not alone.. Always in our heart.

10..

10 veckor kvar, och skoja inte att jag boar! Hjälp. Aldrig kunde jag väl tro att det skulle finnas sånt i mig. Värken till trots städar jag och fixar. Konstigt. Jag planerar, bakar, skriver. Det enda jag inte fixar är ogräsrensningen. Det går bara inte. Allergin är fruktansvärd iår. Under min förra graviditet förskonades jag från allergi, men så inte denna gång.

Graviditeten har också gjort att det har hänt något med mitt pigment. Jag kan inte sitta i solen utan att bränna mig. Igår tog det max 20 minuter innan jag var HELT bränd. Inte så kul.

Den planerande delen av mig har kommit på att vi har lite dåligt med grejer för utelivet, (ja ni vet picknick-attiraljer) så nu ska jag iväg och förse mig!

Må så gott!

Det är inte ofta, men det händer. Imorgon ska det lagom ske igen, och ingen är mindre förvånad än jag över mina blandade känslor inför det hela. Midsommarfirande handlar i mångt och mycket om tradition. Ja, gör man inte som man brukar leder det till djup besvikelse hos en del. Jag tänker minsann inte vara orsak till något dylikt. Det är bara det att vi, min familj - som jag bildar med min man och våra barn - har inte vi också rätt att skaffa oss egna nya traditioner? Ska inte vi ha samma möjlighet som tidigare generationer att skapa traditioner? För mig är det tradition att fira jul hemma i vårt hus, och vi bjuder med glädje in hela släkten till oss. Men för oss har det blivit självklart att stanna hemma. De som vill fira jul med oss gör det, och de som inte vill eller kan låter bli. Det är annorlunda med midsommar. Här har vi ännu ingen bestämd nyskapad tradition i min "nya" familj. Än har vi inte insett att midsommar firas bäst med en picnic-korg vid Siljans strand. Traditioner kommer inte av sig själv, de måste få växa fram. Imorgon gör vi ett försök att skapa tradition. Sonen ska plocka blommor med sin farfar. Det har han gjort vid samma tidpunkt varje år sedan han firade sin första midsommar. Sen blir det lunch hos svärföräldrarna. Nytt för iår är att vi ska dansa kring midsommarstång vid en plats strax intill. Det ska bli spännande att se sonens reaktion på ett sådant firande. En annan sak som sticker ut är att det imorgon spelas landskamp i U21-EM igen. Sverige drabbar samman med Italien. Vi kommer såklart sitta bänkade. Klockan 16.00 är det avspark. Efter matchen väntar middag hos svärföräldrarna. Skulle tro att vi ser fotbollsmatchen hos dem också.

För åttonde året i rad firar vi midsommar hos mina svärföräldrar. Innebär det att det är tradition? Förmodligen. Undrar bara hur det gick till när vi bestämde oss för att det var så vi ville fira våra midsomrar? Nästa år är det dags för förändring. Nästa år ska jag ändra på traditionen. Om jag får..

Btw så är det idag sjuttiofem dagar kvar till beräknad nedkomst. SJUTTIOfem. Det är helt groteskt länge. Hur ska jag kunna vänta? Jag är extremt nyfiken på det lilla undret.

Gry tvåbarnsmamma!!

Nu har Gry Forssell blivit mamma igen. Hon har ju sedan innan sonen Vincent, 5, men nu har hon alltså även en liten dotter. Lilltösen vägde ca 4100g och var 54cm lång.

GRATTIS Gry!

Det var det om det. Bara ett par hack kvar..

Det gick. Inte bra men det gick. Nu är åtminstone redovisningen klar. Alltid något. Imorgon ska jag opponera. Det gäller bara att hoppas att det går lika bra. Då ligger i alla fall inte allt fokus på mig. Kan vara skönt.

Mors dag coming up!!

Javisst, nu är det dags för den där dagen när alla fantastiska underbara mammor ska hyllas. Ja, vi andra mindre fantastiska mammor kan förstås också få lite uppskattning. Krävs inte mycket för att man ska smälta just nu kan jag säga. "Mamma, vilken fin mage du har." sa sonen och tittade på mig med sina ärliga blå. Oooh, fantastiska underbara barn! Tror jag ska göra det till en "Måns-dag" istället på söndag. Eller varför inte göra om alla måndagar till Månsdag?! Det vore nåt!

Om det nu inte skulle bli så att vi firar min lilla skrutt istället, så kanske någon (okej, jag inser att jag får göra det själv) tipsar maken om vad som är den perfekta gåvan. Jag är fast i det kommersiella träsket, och kan nog inte ta mig ur. I alla fall inte före morsdag. Sen kan jag gladeligen sluta fira alla såna där dagar. Tills det är dags för Alla Hjärtans Dag igen =)

Det här halsbandet önskar jag mig. Det finns mer lika snygga grejer på http://www.astrid-agnes.com/aacollection.asp.

Om det inte blir det halsbandet, går det bra med det här
från http://www.hallbergsguld.se

Toppen, nu var det avklarat. Och doppresent till lillprinsen är införskaffad. Blev ju faster 090226..oj imorrn är han 3 månader! Vilken kille att bli stor fort! Tur att det kommer en till i månadsskiftet augusti/september..

Imorrn ska vi till specialistmödravården. Jag hoppas på planerat snitt, men jag vet inte än.. Han kanske säger blankt NEJ. Då kan man fråga sig om jag godtar ett NEJ. Ha, klart jag inte gör.

Strykhögen som bara växer..

Jag sitter vid datorn, skriver på min rapport - som vanligt..
Blickar ut över rummet och ut genom fönstren. Regnet smattrar mot rutan, det har det gjort hela dagen. Jag låter blicken vandra vidare ut till tvättstugan. Där är den. Min fasa. Undrar just om den kan krympa enbart med hjälp av min blick? Om jag stirrar riktigt länge då kanske, eller?
Torktumlaren går för fullt, trots att jag fick stans högsta elräkning idag. Tänker f-n inte gå med stela trosor för att Mälarenergi lyckas ta mäkta betalt!!

Bäst att se mig omkring i köket istället. Här har jag suttit hela dagen. Här är det fint. Här är det städat och snyggt. Tack för det.

På vardagsrumsbordet ligger mitt halvfärdiga pussel och ropar på mig. Kom och lägg pussel istället! Det är nyttigt att skingra tankarna! Ja, jag kommer sen. "Ska bara" skriva en timma till..om jag kan komma på något bra att skriva vill säga..

Anmäld, men fjärilarna är kvar..

Det här med examensarbete ger mig verkligen fjärilar i magen. Eller vänta, är det kanske något annat därinne i magen som kittlar mig? Javisst, så är det ju =)
Han har lyckats hitta min mest kittliga punkt och verkar ha bestämt sig för att kicka järnet just där hela kvällen. Nice. Jag som sitter och skriver. Känns kanon. Just vad jag behöver, lite fördröjning i skrivandet..

Nu håller jag på som bäst att planera min redovisning, som är någon gång under nästa vecka..

Kyssar i repris - om och om igen..

Någon mer som har upptäckt vad ny teknik kan göra för "föräldra-arbetet"? Den mest genialiska uppfinning sedan dammsugaren (ja, för det är min favvo-pryl i övrigt) om du frågar mig, inspelningsbar box. Spela in dina program och titta på dem i efterhand, eller med fördröjning. Det är så fantastiskt smart. Jag startar inspelningen, sedan kan jag lägga barnen - som börjar bli för stora för att krypa till kojs redan klockan 19.. Kanske fixa en kopp nybryggt kaffe, och sen är det bara att slå sig till ro. Är det dessutom så att jag har spelat in ett program som sänds i en reklamkanal, ler jag lite åt tanken att få spola när det är reklam!

Jag vet att det här har funnits länge, och vi har nog använt det i över ett år nu. Men det var just idag som andan föll på och jag kände att jag faktiskt var mäkta imponerad av denna mackapär. En liten confession - vissa favoritscener från Grey's stannar kvar lääänge. Det är bara för härligt att se Eric Dane kyssas om och om igen =P

SLUTA SKRIKA! Bums.

Kan ingen bara berätta för programledarna i Eurovision att eftersom de har mikrofon så behöver de inte skrika! Och antingen luktar hon väldigt gott eller så är hon så hög att hon inte kan stå själv..han håller sig i vilket fall som helst extremt nära henne.

Hur som helst. Europas sämsta programledare. De är nästan lika dåliga som Jessica Almenäs. Men bara nästan.

Skrål och skrål, i en fläktblandning..

Ja visst är det Eurovision. Usla bidrag avlöser varandra. undrar just hur kassa de som inte vann var?! Ta Lettland till exempel. Varför skickar de ett bidrag som de inte ens kan gå till final med?? Jag kan tycka att när länderna sjunger på sina egna språk är det genuint och charmigt, men inte fy för det här bidraget. Alla ni som bor i länder med fula språk - Finland, Ryssland (och alla som pratar typ ryska: Baltikum, Ukraina, Rumänien), Tyskland och Sverige (ja svenska är inte alls något musikaliskt vackert språk om du frågar mig)- SJUNG på engelska! Det är ju tillåtet för att jämna ut startfältet, så kom igen. Nu, Serbien. Usch. Dåligt. Heja Irland.

Nej men så bra då

Lustigt hur det idag, jag just idag, infaller sig en känsla av att jag ska blogga. Visst är det konstigt, märkligt, stirrigt, ja helt enkelt störtmysko. Jag har faktiskt inte alls tid med sånt här mambojambo, utan behöver VERKLIGEN lägga ALL min tid på examansarbetet. Men gör jag det? Eller svävar mina tankar iväg? Slösurfar jag? Nej Ja Ja. Typiskt. =(

Men nu har jag i alla fall ätit lunch. Det borde ha gjort mig aningen piggare. Nu startar jag "kaffeåran" (farmors uttryck <3 )och hoppas på ytterligare energi. För visst är det fantastiskt med koffein? Kanske inte det allra bästa för lillen i magen, men han får försöka hålla sig lugn nu. Åtminstone en liten stunddddddd. Ooops, somnade till lite där - nu är jag vaken igen. Hur mycket är klockan egentligen? Oj, en timme mer än jag trodde.. Nej men så bra då.

Malena i final!!

Go Malena, go Malena!! Sverige i final, vad härligt! Hoppas bara inte det är en jury som har plockat henne vidare...minns Charlotte förra året...

Skönt, då kan jag kolla in Eurovistion på lördag!

Gravid - nähä!

Vad är det i den där "gravid-nerven" som gör att man blir så fruktansvärt blödig? Ernman gjorde ett framträdande värt sin vikt i guld. Hon sjöng rent och klart genom hela låten. Nu kan vi bara hålla tummarna att det går vägen.. Om hon inte går till final har jag ingen lust att kolla på lördag. Vore meningslöst att hänga framför tvn och hoppas på Schweiz (i Sveriges frånvaro). Nej jag håller på Malena! Kom igen nu öststaterna, rösta på den vackraste rösten i startfälter!
Åh fy, nu är det Bosninen. Hyfsad låt, men karln ser för hemsk ut!

Nu ropar maken, han har visst hittat ett sommarhus till oss. Bra älskling! Ett litet problem bara. En liten detalj du verkar ha nmissat. Vi har INGA PENGAR. Ebb i kassan..tomt i plånboken..vi är pank! Men det är klart, om du vill drömma så kan vi väl göra det. Om några år, när jag har mitt drömjobb eller skriver min första (kanske t o m andra...) roman, då kan det vara dags att shoppa torp.

Mio

Jag som inte trodde på mirakel. Kan det ändå vara så att ett är på väg? Jag känner det lilla magiska undret, och längtar så till han kommer ut. För du är väl en han? Ja, alldeles säkert är du en pojke. Min Mio.

Ett tårfyllt farväl

Det som speglar mig mest just nu är tyngden av dagens verklighet. Tyngden av att veta att farfar inte kommer tillbaka. Trots tårar längs kinden och hulkande andningar, så kommer han inte tillbaka. Jag har fortfarande svårt att förstå hur något så här hemskt skulle kunna hända. Visst, det är livets gång, men jag har alltid varit säker på att han skulle leva länge. Riktigt länge.

Minns den tid som var din, den tid du gav oss av. Den tid som var din, den delade du med oss.

För alltid i mitt hjärta. Så fjärran, men ändå så nära. För alltid i mitt hjärta.

Är män med barnvagn otroligt sexiga, eller bara tafatta?

Jag sitter här med min kaffekopp, och tittar ut genom fönstret. Vädergudarna är på ett av de sämre humören och bjuder idag ett gråmulet väder. Men trots tunga skyar är det två män ute och går med sina barnvagnar. Är det ett manligt agerande, eller ett tecken på lamhet? Missförstå mig nu rätt, det är väl bra att män är hemma med sina barn? Men jag bara undrar, är det manligt? Är han en riktig karl när han är ute och drar vagnen? Själv har jag nära till tårar av rördhet (om det är ett ord..?) när en man uppriktigt älskar sitt barn. Men det har ännu inte svarat på manligheten. Jag skulle nog inte säga att det är kulmen av sexighet. Däremot kan jag inte svara på hur jag själv skulle reagera om min man var hemma med mitt barn, han var nämligen inte hemma med vår son - av ekonomiska skäl. Men han har sagt att han väldigt gärna vill vara hemma med vårt ännu ofödda barn - han eller hon som sparkar så underbart i min mage..
Jag kan inte säga hur jag reagerar den dagen jag kommer hem efter en arbetsdag och han har umgåtts med vårt barn hela dagen. HAN har tagit hand om och matat det lilla pyret och brytt sig på riktigt. Vad kommer jag känna då, den dagen? Åtrå? Ja, inte för att jag inte känner åtrå nu till min man, men det kan hända att jag känner åtrå på ett nytt sätt. Åtminstone av nya orsaker.

Twitter

Okej, nu är det dags. Jag ska också börja. Har just registrerat mig så nu kör vi!

Mästarnas Mästare Per Elofsson!!

Min store favorit i Mästarnas Mästare tog igår hem segern!! Elof var bäst rakt igenom och jag måste erkänna att jag även imponerades av Moströms insats. Hon var helt klart en värdig finalist hon också.
Mina favoriter var från början Per Elofsson och Erika Johansson, men Erika föll som ni vet i semifinalen. Med den inställningen hörde hon inte hemma i finalen. Hon hade inte haft en chans mot Elof...

Fantastiska, underbara Elof!!!

Men var det inte lite väl mycket kel mellan Elof och Moström?? Det kändes som att de fann varandra, trots att vigselringarna glimrade på deras händer..

Hmm..inget konstigt i att man faller för Per Elofsson..vem skulle inte göra det?!